 Vad
är det och varför?
Jag som har hittat på den här
hemsidan heter Martin Bondeman, och är till vardags webmaster på
Kungliga Operan i Stockholm.. Men "jag är
inte bara webmaster, jag
är trubadur också" för att citera
en snart bortglömd tandkrämsreklam.
Som
webbande trubadur har jag givetvis surfat
runt och letat efter visor på nätet.
Första gången sökte jag på ordet
"visor" och fick 382 träffar.
Gissa om jag blev lycklig: Visan fanns
verkligen på nätet! När jag sedan
började gå lite djupare in bland
träffarna fann jag att 282 av träffarna
avsåg reVISOR, och att cirka 50 länkar
visade vägen till olika samlingar av
snapsvisor!
Inget ont
i snapsvisor, men visan i Norden är så
mycket mer än detta! Jag surfade vidare
och gjorde lite mer precisa urval genom
att kombinera sökordet "visor"
med t ex "Evert" och då blev ju
onekligen urvalet ett annat. Många aktiva
visvänner har hittat ut på nätet med
utmärkta hemsidor väl värda ett besök,
men det har - åtminstone i mitt tycke -
saknats en sida som sammanfattar det hela.
Det är min pretensiösa förhoppning att Visevärden
ska kunna fungera som en samlingssida för
den nordiska visan. En plats där vi kan
ses och synas, ta del av varandras
verksamhet - och kanske sno en och annan
idé av varandra.
Jag har upptäckt att det fungerar
väldigt bra. Under denna webbplats ganska korta levnad (det första
embryot publicerades 2000-02-01) har jag fått
en hel mängd värdefulla kontakter med
vismänniskor jag inte tidigare träffat,
och jag vet också att andra har
"hittat" varandra med hjälp av
denna sida. Nej nej nej, jag vet inget om
eventuella kärleksrelationer - och någon
sådan kontaktförmedling är det inte i
första hand (men gärna i andra hand).
Jag har hittat på ett sätt att synas och
att se, resten får ni sköta själva. Maila
mig och berätta om ni blir kära på
kuppen!
Om ni
klickar på de andra rubrikerna till
vänster får ni veta lite fler detaljer
om sådant som kanske intresserar kring
Visevärden! Hör
gärna av er med era frågor och tankar
så ska jag besvara och bemöta er alla!
Hälsningar
Martin Bondeman |